NEW YORK - I kölvattnet efter den uppmärksammade trevaren att köpa New York Times, höll igår den kinesiska återvinningsmagnaten Chen Guangbiao en presskonferens i New York, där han erbjöd sig att donera till en mor och dotter som påstods ha brännskadats på Himmelska fridens torg 2001. Den kinesiska regimen har hävdat att de deltagande var Falun Gong-utövare (news).
Det hela framstår dessväre som en fälla från början och de flesta medier gick rakt in i den.
Presskonferensen presenterade två kvinnor som upprepade det kinesiska kommunistpartiets (KKP) propaganda med förtal av Falun Gong. Frågor från närvarande media fokuserade emellertid på Chens uttalade försök att köpa New York Times, utan att ge någon direkt uppmärksamhet åt innehållet i själva presskonferensen. Det är uppenbart att Chens försök att överta New York Times var ämne nog för att fylla sätena.
Under det senaste dygnet har flera stora medier publicerat artiklar om denna pressevent. Många av dem upprepar Pekingsregimens retorik att Falun Gong-utövare var ansvariga för självbränningen på Himmelska fridens torg 2001. Vissa artiklar upprepar även de djupaste lögnerna i Pekings propaganda: att Falun Gong är en farlig grupp, eller en grupp på ytterkanten - vilket i sin tur skulle medföra att det skulle finnas en rationell grund för det 14 år långa förtrycket och de övergrepp som gruppen har utstått i Kina. I själva verket är Falun Gong en fridfull andlig utövning med meditation och övningar, sprungen ur den buddhistiska läran och rotad i traditionell kinesisk kultur (overview) – vilket allt är fakta som den kinesiska regimen själv erkänt och befrämjat fram till 1999, då några höga ledare inledde en kampanj för att förtala och förstöra Falun Gong (news).
Det sätt på vilket denna presskonferens genomfördes, och hur den senare återgavs, väcker allvarliga frågor för journalister och redaktörer i väst. Främst: räcker det att rapportera uttalanden som gjorts utan någon undersökning, särskilt i fall där till och med en ytlig förståelse om att de inblandade personerna avslöjar en tydlig avsikt från en främmande kommunistregim att använda sig av västerländsk press till att publicera fabrikationer, vilket gör det möjligt att döda oskyldiga människor?
Den påstådda självbränningen, som var i centrum för presskonferensen, är inte bara något som Falun Gong "förnekar" inblandning i, vilket många mediarapporterar angett. Den har blivit grundligt avfärdad, med bevis som visar att avgörande delar av den officiella historien är helt fabricerade. I själva verket finns det mycket mer belägg för att händelsen var iscensatt av kinesiska myndigheter, än att indikera något om att (verkliga) Falun Gong-utövare skulle varit inblandade (report / video).
Vad som gör denna händelse tragisk är att propagandan formulerats av kinesiska myndigheter som omger självbränningen vid 2001 var så kraftfull. Kort efter händelsen kom i Kina började TV-program och tidningsartiklar falskt anklaga Falun Gong-utövare för att självbränning 2001. Den systematiska användningen av våld och utomrättsligafängslande av Falun Gong-utövare eskalerade, med en kraftigt ökning av dödsfall på grund av tortyr och misshandel, av fängslade Falun Gong-utövare över hela landet. En artikel i Washington Post från 2001 utvecklar vidare den systematiska användandningen av våld för att "utrota" Falun Gong. (report)
Om Chen verkligen var intresserad av att hjälpa offer i Kina, varför hjälper han inte tibetaner som bränt sig själva till döds i protest mot övergrepp och korruption i Tibet? Varför betalar han inte sjukvårdskostnader för Falun Gong-utövare som blivit handikappade efter fasansfull tortyr i polisförvar?
Kanske viktigast av allt, varför ställdes inte dessa frågor av journalister, och utreddes mer noggrant i artiklarna som följde efter presskonferensen? De enda frågorna som ställs av de flesta medier på presskonferensen rörde Chens övertag av New York Times (även om de flesta informerade Kina-kännare allmänt betraktar det som ett PR-trick). Varför?
För att vara tydlig: det finns fortfarande bra Kinajournalistik, och sådan journalistik är både en god strävan och en ovärderlig service till allmänheten. Det gäller dock inte bevakningen av Chens presskonferens.
Vi förstår att det finns svårigheter för medieorganisationer... budgetar krymper, begränsad personalen och ämnet blir allt mer komplext, särskilt när det handlar om ombud för en kommunistregim - en regim vars väg till makten och och att behålla den, är avhängig att kontrollera media. Vi kan ändå inte tillåta att det kinesiska kommunistpartiet hanterar västerländska medier på detta sätt. Det förmildrar, och även medverkar till, förtryck.
Bakgrund
I juli 1999 lanserade Kinas enväldiga kommunistparti en olaglig kampanj med arresteringar, våld och propaganda mot kinesiska medborgare som utövar Falun Gong (eller "Falun Dafa") med avsikt att "utrota" den opolitiska utövningen. Sedan dess har Falun Dafa Information Center i New York, rapporterat över 3700 dödsfall (news). FN, Amnesty International, kinesiska människorättsadvokater och utländska medier har också dokumenterat tortyr och dödsfall i händerna på kinesiska tjänstemän (news). Hundratusentals kineser som utövar Falun Gong är i fortsatt fångenskap, vilket gör dem till den enskilt största gruppen av samvetsfångar i Kina (news).
Falun Gong, även kallad Falun Dafa, är en avancerad metod för självkultivering - ett sätt att öka välbefinnande och uppnå andlig visdom. Utövningen är från Buddha-läran och bygger på övningar som är lätta att lära sig, meditation och de universella värdena Sanning, Godhet och Tålamod. Den tidigare kommunistpartiledaren Jiang Zemin, inledde förföljelsen av Falun Gong, i rädsla över att dess popularitet (70-100 miljoner kineser) och främjande av traditionella värden, skulle vara ett hot mot partiets kontroll av samhället. (report)
