I juli 2003 träffade jag en fånge i 20-årsåldern på Fengtais interneringscenter i Peking. Hon var söt men hade ett långt ärr på sin vänstra arm som såg hemskt ut. Jag frågade henne hur hon fick sitt ärr och hon sade till mig att hon blev bränd när hon var ett år gammal. Hon sade också att ärret inte var så stort från början.
Plötsligt kom hon på någonting och sade: ”Ja! Jag såg de av er som brände sig själva.”
Jag blev mycket förvånad, ”hur såg du dem?”
”Jag skulle operera mitt ärr på Jishuitan-sjukhuset. Jag var tvungen att gå igenom en specialavdelning innan operationen.”
Jag frågade, ”Varför kallades det för en specialavdelning?”
Hon svarade, ”Detta område var förbjudet och avstängt för vanliga förbipasserande. När jag gick förbi de där rummen såg jag offren från självbränningen. Men de såg inte ut som på bilderna på TV. De såg helt normala ut och pratade med varandra. Det var vakter vid deras dörrar.”
Jag frågade henne, ”varför fanns det vakter?”
Hon svarade, ”vakterna var där för att förhindra journalister från att intervjua dem.”
Jag frågade, ”tror du på att de var Falun Dafa-utövare?”
Hon svarade, ”de beskrevs som Falun Dafa-utövare men det var mycket märkligt att de såg så fruktansvärda ut på TV och att de faktiskt inte var så allvarligt brända!”
Jag blev mycket ledsen när jag hörde vad hon sade. De som användes för att genomföra självbränningen kunde förmodligen aldrig tänka sig att de skulle bli dödade efteråt. Jag var tyst en liten stund och frågade henne sedan: ”Tänkte du nånsin på att om de verkligen var Falun Dafa-utövare så skulle detta vara ett bra tillfälle för Jiang? Det skulle vara jättebra om journalister kom från hela världen och att hela världen sedan fick veta att Falun Dafa-utövare genomförde självbränningen. Jiang skulle inte behöva åka till andra länder för att sprida propagandan själv. Varför hindrade han journalisterna? Det var för att de som genomförde självbränningen inte var Falun Dafa-utövare. Intervjuerna skulle ha avslöjat deras verkliga identitet.
Hon vaknade plötsligt upp, ”ja, jag tänkte aldrig på det! Det är sant!”
Jag sade till henne, ”inte ens du, som såg dem, tänkte på hur enkelt de människor, som bara såg deras framträdande med makeup på och som tänkte att de var utövare, skulle bli lurade.”